För dem som försöker bli gravid, är gravid eller har barn >> Födelse

Mor med diabetes: Glad att jag fick ett lyckligt född

Det var en lång födelse som slutade med ett vakuum, men jag kunde gärna göra det igen. Tack till den underbara personalen på sjukhuset som gjorde min första födelse till en trevlig upplevelse!

- Mammans vatten har gått!

n tuff erfarenhet - men vi båda överlevde

Kunde inte begära bättre födelse

Vi anlände till sjukhuset och ballongen som skulle mogna livmoderhalsen infördes. Jag insåg snart att sakerna började hända men fick veta att vi bara kunde köra hem så länge vi återvände till sjukhuset före 9:00, för då stängdes dörrarna.

Vi körde en resa till ett närliggande centrum. Jag sa till mannen att jag inte ville gå hem för att jag hade magont och lite nedför benen. Vi åt frukost i mitten innan vi bara gick tillbaka till sjukhuset eftersom jag hade problem med att gå.



är vi kom in i vårt rum, fick jag en barnmorska. Hon frågade om det fanns rider jag visste och om ballongen hade fallit ut.Jag var inte född förut, så jag visste inte om det var löjligt. Jag visste inte ballongen om den hade fallit ut. Hon sa att jag skulle märka och frågade mig lite för att se vad som hände. Vi fick lite mat och avslappnad. Smärtan skedde när jag var lugn och vi bestämde oss så småningom om kvällen.

ästa morgon jag berättade mannen att vi var tvungna att komma ut och gå direkt - gå runt sjukhuset i trappan - bara gå, gå och gå för att få igång smärta igen. På 12: e gången kom en barnmorska att veta om ballongen hade fallit ut och låg i min skede sedan jag var så smärtsam. Det var så. Vi fick höra att ta lite mat, då ska en läkare komma och kontrollera öppningen efteråt.



Vi åt och doktorn kom och kontrollerades. Det var fyra centimeter av öppningen. Han tog vattnet klockan klockan 13 och vi åkte. Strax efter kom slemhinnan. Jag gick runt i rummet för att få saker gjorda.

Lättgas hjälper till att andas mer än på smärta. Foto: PrivateCirka klockan 16:30 gick vi in ​​i födelseplatsen och jag var i aktiv födelse. Mannen hade blivit ombedd att ta hand om mitt blodsocker, mäta det och ge mig socker om jag behövde det.

egnarna var kraftfulla, och jag fick höra att prova kväveoxid. Först ville jag inte ha det eftersom jag var rädd för att vara sjuk såväl som smärtan. Men så småningom blev jag desperat och tog glansgas för hjälp. Det hjälpte inte mycket för smärtan, men hjälpte mig att andas genom upploppen.



Klockan 21 blev jag epidural. Det var som att komma till himlen! Smärtan var helt borta. De fäster hjärthögtalare till barnet i magen.

Det var mycket att göra för barnmorskor i kväll, och eftersom det inte hänt mig så mycket kom de och gick lite. Jag var inte längre sårad så det var bra. Jag låg och lyssnade på podcaster, och mannen fick lite sömn.

Utan mat och dryck gagnar hjälten inte. Foto: privateSnart baby?

Vid klockan 23 var skiftförskjutningen, och jordmor som jag hade den natten sa att det inte skulle vara länge igen. Hon trodde att barnet skulle komma strax över midnatt. Men enighet.

Jag hade skickat ett meddelande till mamma och min syster runt midnatt att det inte var länge igen. är min mamma vaknade nästa morgon och var på jobbet var hon säker på att något gick fel. Men jag hade bara inte fått barnet än.



Det var lång tid att vänta. Foto: Den privata födelsen var långvarig. Det tog många timmar av epidural att tråkiga smärtan och droppa för att få saker gjorda. unt klockan 03: 30 Jag hade tio centimeter öppning, men barnets huvud inte skulle gå ner i bäckenet, så jag fick inte trycka på.

fter två timmar med full öppning kände jag mig tvungen att pressa. Det blev sagt av barnmorska att huvudet inte var nere än. Jag sa att något skulle vara ett sätt, och jag var tvungen att klämma. Jag pressade. Men så småningom kände jag inte trycket. Jag var tvungen att fråga barnmorska om jag tryckte nu och hon var tvungen att kolla på bältesmätaren.De slutade ge mig epidural så jag var tvungen att veta när jag var tvungen att klämma.



fter över en timmes pressning började jag somna mellan upploppen. Då var det dags att få hjälp. Läkaren kom in, bad mig att andas och dammade barnet och drog ut det. Det var mildt skadat!

Slutligen fick Sunniva lite astri på bröstet. Foto: privat fter 14 timmars aktiv födelse kom vår vackra dotter stri till världen. Klockan var 06:51 den 6 februari. Hon vägde 3610 gram och var 51 centimeter lång - helt perfekt.

Hon låg lite med mig, men då måste hon vara nyfödd intensiv. Det är ett vanligt förfarande när mamma har diabetes.



var det en lång födelse. Men nu - åtta månader senare, skulle jag gärna göra det igen. Hoppas att min historia kan vara till nytta för andra med diabetes, även om inga födslar är desamma.

Också vill tacka rendals sjukhus och det fantastiska gänget där. De gjorde verkligen min första födelse till en trevlig upplevelse.

ADVERT

Mest populära